Street möter modernt i den genreöverskridande föreställningen “Väntrummet”

Linda Brelin möter dansarna och koreograferna Mia Hellberg och Marco Wihlborg inför urpremiären av deras senaste verk “Väntrummet” på Stora Teatern den 19 november. Det blir ett samtal om att kombinera olika dansstilar och scenuttryck, samt om vad det innebär att vara både skapare och medverkande i ett verk. 

Det är en vecka kvar till urpremiär av verket “Väntrummet” på Stora Teatern i Göteborg och jag ska egentligen möta dansarna och koreograferna Mia Hellgren och Marco Wihlborg under deras repetitioner på House of Shapes i Stockholm. Men hösten tog tillslut även ut sin rätt på mig och med en hosta som aldrig tycks ge sig får jag flytta intervjun till det digitala rummet. Kanske inte helt dåligt, eftersom även Mia och Marco verkar ha drabbats av novembers förkylningsförbannelse. Trots det är de precis hemkomna från repetitionen. De är inne i processens slutskede och det finns ingen tid att förlora.  

Både Mia och Marco har en bakgrund inom street-dansen, som frilansare och som en del del av Twisted Feets danskompani. Min nyfikenhet på dem har framförallt kretsat kring deras genreöverskridande förhållningssätt till dansen. Att kombinera stilar och experimentera med uttryck från olika håll. Just detta är också det som förde dem två samman. Efter att ha verkat sida vid sida i flera sammanhang och under många år, märkte de att de hade ett gemensamt driv att kombinera street med ett modernt uttryck. När de för några år sedan såg att Stora Teatern hade en utlysning för ett produktionsresidens i samarbete med flera av Västra Götalandsregionens scener, bestämde de sig för att söka för att göra ett mer omfattande samarbete. De fick residenset, som resulterade i duons första fulllängdare ihop, föreställningen “Alia”. Tre år senare är de återigen i ett produktionsresidens i samverkan med Stora Teatern och producent Niklas Oveborn. 

– Niklas är verkligen en pärla som satsar på nya koreografer, säger Mia och Marco och framhäver hur viktigt det varit att få möjligheten att samarbeta med så många av regionens scener. Inte bara för att utveckla deras egna konstnärskap och samarbete, utan också genom att få resurser att anställa andra dansare och konstnärer i projektet. 

I “Väntrummet” utforskar duon tematiker som väntan och ensamhet, förkroppsligat av Mia och Marco själva, samt dansarna Lovisa Bengtsson, Kyra Bergman och Michael Buchner. De alla representerar varsin personlighetstyp. Någon är en konsekvent people pleaser, medan någon annan har ständigt svårt att bli förstådd. Under föreställningen kastas publiken mellan de olika karaktärernas personliga resor, som ständigt flätas samman. 

Koreografiskt rör sig föreställningen mellan flera olika tekniker, dansstilar och scenuttryck. Mia och Marco berättar att det ibland är mer tydligt för ett tränat öga varifrån inspirationen är sprungen, men också att det är kombinationen av uttryck som utgör föreställningens helhet. Det de tar med sig från sin bakgrund inom streeten är att lyssna på musiken först och hitta känslan i det. Vad tonerna säger och hur det känns i kroppen. De har låtit den känslan influera det moderna uttrycket för att hitta en tyngd i verket.

Det är dock inte bara olika dansstilar som inspirerat skapandeprocessen. Det senaste året har de sett mycket scenkonst tillsammans och märkt att de båda uppskattar verk där dans och text får stärka varandra. Att det utforskas något tydligare än dansens ordlöshet.

- Det är väldigt roligt att använda sig av flera lager med dans, text, ljud och musik. Det finns delade meningar kring att skriva folk på näsan, men det kan också vara nice när det finns en tydlig tolkning. Jag kan uppskatta känslan av att jag förstår vad som berättas från början till slut, säger Mia.

Det har varit ett långt och intensivt arbete med “Väntrummet” och jag frågar dem hur det egentligen är att både koreografera ett verk och medverka i det. Det visar sig vara mer än så de gör - Mia och Marco står även bakom både kostym och scenografi.
‍
– Det blir lätt att helheten kommer i första hand och att vi åsidosätter oss själva med en tanke om att vi kan lösa våra egna delar senare. Men vi har haft en hel del research- och residenstid under sommaren. Där har vi arbetat med en del andra dansare och fått möjlighet att själva testa och labba. Det är nog inte helt fördelaktigt att vara både skapare och medverkande, men det är väldigt roligt, säger Marco. 

Samarbetet med regionens scener har gjort att de utöver att vara på Stora Teatern haft möjlighet att vara på residens på bland annat Vitlycke Centre for Performing Arts i Bohuslän. Det lyfter de som extra magiskt. 

– Vi har märkt att det är väldigt värdefullt att verka på vad som känns som en ostörd plats, att inte bara utgå från en storstadsmiljö där det finns så mycket distraktioner och att processen blir avbruten, säger Mia och Marco nickar instämmande. 

Efter premiären på Stora Teatern kommer de fortsätta ut på turné i regionen och de ser särskilt fram emot att se hur verket kommer göra sig i de vitt skilda scenutrymmena på de olika orterna. Jag frågar vilka de tror sig kommer sitta i publiken.

– Vi har haft ett projektupplägg som inneburit workshops i olika kommuner inom regionen, vilket vi tror och hoppas för med sig att flertalet deltagare kommer att sitta i publiken. Det är främst ungdomar i skolåldern, men sen tror vi att det är den vanliga danskonsumenten eller föreställningskonsumenten. Vi riktar oss brett från tonåringar till 80+ och har valt att inte nischa in oss. Det ska finnas något för alla, även för den som bara “hänger med”. 

Premiären närmar sig med stormsteg, men riktigt klara är de inte ännu.
‍
– Det är olika stadier av självförtroende och tvivel. Men det roligaste med hela projektet är att vi har fått utmana oss själva, att anta alla olika rollerna. Allt man lär sig, det är så otroligt mycket man lär sig. 

‍

‍

“Väntrummet” har urpremiär på Stora Teatern 19 november och åker sedan ut på turné i regionen. Föreställningen är framtagen inom ramen för ett produktionsresidens som arrangeras av Västra Götalandsregionen och Göteborgs dans- och teaterfestival i samverkan med Stora Teatern, Vitlycke Centre for Performing Arts, Vara konserthus, Mölndals Stad, Uddevalla Kommun, Vänersborgs Kommun, Alingsås Kommun samt Borås Stad och Regionteater Väst.

Koreografi, regi & koncept: Mia Hellberg & Marco Wihlborg

Dansare: Lovisa Bengtsson, Kyra Bergman, Michael Buchner, Mia Hellberg & Marco Wihlborg

Manus: Daniel Adolfsson

Kompositör: Denny Hulten

Ljusdesign: Dennis Åhman

Pressbild: Paulina Thorén

Porträtt: Faramarz Gosheh

Trailer: Kait Studios & Tony Hulten

‍

‍

‍

‍