Scenkonstgalan_2019_DaSussSusanneHägglundFotoIdaEriksson

Varför är Scenkonstgalan viktig?


Publicerades 2019-11-27

“Det är ingen som ifrågasätter Guldbaggegalan, men en gala för scenkonst varför skulle det vara viktigt?” Matilda Klamas berättar om arbetet med Scenkonstgalan och öppnar för en fortsättning.

 

När vi startade Scenkonstgalan 2014 fanns det ingen gala som hyllade scenkonstfältet i stort. Det fanns givetvis Medeapriset, som hyllar en enskild insats inom teatern, och Guldmasken, som lyfter privatteatrarna. Men inget pris, utmärkelse eller gala som satte scenkonsten i fokus, produktionerna, och det kollektiva arbetet som en produktion består av. 

Vi ville att Scenkonstgalan skulle fokusera på konsten och inte status, därför satsade vi på en gala som involverade både fria utövare och institutioner. En gala som såg till hela scenkonstfältet och alla dess genres. En gala som skulle förena, peppa och stärka – inte späda på konkurrensen.

För oss på Scenkonstguiden har det alltid varit självklart att scenkonsten förtjänar att hyllas, men det har inte alltid varit enkelt.

Det motstånd som vi stött på handlar mest om att en gala för scenkonsten endast skulle vara en angelägenhet för branschen, att allt skulle handla om ryggdunkningar. Men anledningen till att Guldbaggegalan tv-sänds är inte för att kollegor som inte kunde komma loss ska hålla sig ajour, utan därför att det finns ett allmänt intresse. Varför inte scenkonstens gala skulle vara av allmänt intresse är för oss okänt.

Scenkonst är kanske inte lika brett som film – men det gör inte genren till mindre angelägen eller viktig. Scenkonsten förtjänar en egen gala och vi ville gärna göra den i Göteborg. Vilket vi gjorde i fem år.

 

“Och varför fortsätter vi inte? För jag har banne mig gjort mitt!”

För varje år växte vi i angelägenhet, budget och publiksiffror. Beslutet att inte fortsätta driva galan togs inte för att det gick dåligt.

Så varför fortsätter vi då inte?

En måste komma ihåg vilka vi är som satte bollen i rullning. Vi är en liten frigrupp, med två personer som jobbar deltid i projektformat. En gala som är en nationell angelägenhet och som tar upp nästan ett helt år, med planering, sökning av stöd, genomförande och rapportering, är tufft att driva. Särskilt tufft för en liten förening, som dessutom består av scenkonstutövare. Min flashiga titel som Galageneral till trots så är jag också teaterregissör, konstnärlig ledare och projektledare på Scenkonstguiden – vilket trots de många rollerna inte täcker en heltidstjänst.

Det har varit en fantastisk resa och att ge kärlek betyder också att få kärlek tillbaka. Men den här galageneralen behöver lägga taktpinnen på hyllan och ägna sig åt att skapa lite egen scenkonst istället.

Därför kommer jag inte fortsätta driva galan, men oj vad jag längtar efter att lämna över stafettpinnen. Scenkonsten förtjänar att hyllas, och jag har banne mig gjort mitt för just den saken – nu får någon annan ta över.

 

Till dig som bör ta över Scenkonstgalan

Du som bör ta över Scenkonstgalan är en organisation som har som uppdrag att bidra till den kulturella infrastrukturen. Du/Ni som tar över Scenkonstgalan måste värna om att sätta konsten i fokus och inte spä på elitismen. Behåll lekfullheten och nominera verk och inte enskilda individer – för en bra föreställning har även bra publikvärdar.

Augustpriset drivs av Svenska Förläggareföreningen, Guldbaggegalan drivs av Svenska filminstitutet. Men för Scenkonstgalan… behövs det kanske en sammansättning av eldsjälar och starka organisationer. Så…

 

Titta! Här kommer jag med ett förslag:

X antal stora föreningar/institutioner går ihop och skapar en styrelse/styrgrupp/kommitté för Scenkonstgalan. Denna styrgrupp delar sedan årligen ut ett projektledaransvar till en befintlig eller sammansatt producentgrupp. Scenkonstgalan kan på så sätt turnera runt mellan olika orter, undvika jäv och genomsyras av maktfördelning.

Styrgruppen kan också se till att stötta upp de som ska projektleda med likviditet (pengar för att ens tänka tanken på att genomföra en gala). Det behövs så att ansökningar kan skrivas, samarbeten stiftas och sponsorer kontaktas. Stöttning behövs också så att om galan något år, mot förmodan, skulle gå back så är det inte projektgruppens löner som blir det första som ryker.

Dessutom, med stora namn och organisationer som har råd att ligga i betalvarianten av presskanaler, så kommer även Scenkonstgalan kunna nå DN (SVTs kulturnyheter lyckades vi nå 2018).

Så ge galan lite muskler! Jag bistår så klart med våra erfarenheter och träffar gärna upp er som är intresserade.

Maila bara info@scenkonstguiden.se så styr vi upp det!

 

Scenkonstgalan i retrospektiv 

 

Cia Eriksson, Foto: Walti Hösli

2014Den första Scenkonstgalan hölls på Brewhouse den 6 december och fokuserade främst på scenkonsten i Västra Götaland. Konferencier var Aleksa Lundberg, den första utbildade skådespelaren som är uttalad transperson, och husbandet Solala som med sin a cappella-sång ackompanjerade prisutdelningen. Redan då kändes det som att “alla var där”.  Ett av mina tydligaste minnen är när VD:n för Riksteatern, Magnus Aspegren, går ut på scen och blir överväldigad och säger “Varför har vi inte det här i Stockholm”. Då kände jag att vi var på helt rätt plats och nästa år plockade vi med även Malmö och Stockholm i urvalet. 

 

_MG_2612

Josefin Johansson, Foto: Ida Eriksson.

2015Scenkonstgalan intog Stora Teatern och vi bara växte. Konferencieren och komikern Josefin Johansson tog hand om publiken på sant galavis och när hela publikhavet reste sig i gemensam allsång fick vi rysningar. Amina Hocine stod för den musikaliska inramningen och med sin suggestiva elektroniska musik blev hon ett spännande komplement till Josefins “folkliga aura”. Efter galan bjöd vi på Gala-klubb med underground-scenkonst. 

 

Final_FotoIdaEriksson

Juryn 2016, Foto: Ida Eriksson.

2016Konferencier var husguden Martina Montelius och husbandet var reggaedrottningen Jaqee med band. Teamet fick hela Stora Teatern att blomstra i november, då vi hade blommor som visuell inramning. Under detta år tog galan ett tydligare nationellt grepp genom att ha jurygrupper på tre orter – Göteborg, Malmö och Stockholm. Det blev en långa gala där brännheta tematiker kom upp till ytan.

 

Nina Haber och Elin Söderquist, Foto: Lina Ikse.

2018 (2017) – Galan bytte datum till februari och hyllade år 2017s scenkonst. Konferencierer var stjärnorna Nina Haber och Elin Söderquist och som husband briljerade pampiga Xenia Kriisin. Jurygruppen utökades ytterligare med representanter från Norr, Syd och Väst. Publikens pris instiftades och fick stort genomslag. Allt glittrade och tindrade – vi ville att alla skulle känna sig som stjärnor (vilket också var årets tema, fiffigt nog).

 

Jury 2019, foto: Ida Eriksson.

2019 – Scenkonstgalan började med en bubblande förfestturné på Inkonst i Malmö och MDT i Stockholm. Väl på Stora Teatern i Göteborg var underbara Nina Zanjani konferencier och jazzundret Amanda Andréas husband. Jurygruppen fick även en representant från Syd/Öst (Småland). De största utmaningarna för mig personligen var att skriva ett avslutningstal – att detta var min sista gala, och skapa en bubbeloutfit – då temat var bubblor. Jag kan inte säga att jag lyckades så bra med något av det. Nästan så att jag blir sugen på ett år till. Men nästa gång har jag lovat mig att jag bara ska sitta i salongen och slappna av.

 

–> Så se till att det blir en nästa gång!

 

 Omslagsbild:  Scenkonstgalan 2019, Da Suss – Susanne Hägglund. Foto: Ida Eriksson

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *