Bob1

Spexiga begrepp med Chalmersspexet Bob


Publicerades 2019-10-16

 

“Fnoff, bisseras, trisseras och kupletter” Hur haj är du på spexbegreppen? Kajsa Ljusegren har sett det sista Chalmersspexet Bob i Göteborg.

 

Franska revolutionen står för dörren, något som inte märks hos de franska lyxlirarna på hovet. Där pågår livet som vanligt, en liten stund i alla fall. Snart framgår det att en förändring är på gång. I klassisk spexanda är titelkaraktären en historisk person, många av de andra karaktärerna var också med när historien skrevs och några av dem är med nu när historien skrivs om. Det vill säga, Chalmersspexet Bobs version är kanske inte helt enligt det som står i historieböckerna. Men, den är betydligt mycket roligare.

Det är i allra högsta grad ett kostymdrama och alla karaktärerna har fantastiska kostymer. Scenografin är definitivt något alldeles extra, speciellt med tanke på att spexen tillhör de få grupperna (som inte är teaterinstitutioner) som fortfarande tillverkar sina egna fonder.

Manuset är välskrivet och genomförs med bravur, fast, det blir lite väl långa fnoff* emellanåt. Fnoff tillhör den form av ordlek som ofta lockar fram ett “höhö” hos publiken, dock är det inte lika roligt 16:e repliken som anspelar på samma fnoff.

Musiken spelar en stor roll i spexet, både i den här produktionen och i spex generellt. Här framförs den utan större komplikationer. Ensemblen och orkestern håller en hög lägsta nivå och ljudbilden är bra.

Kupletterna är inte handlingsbärare på samma sätt som musiken i en operett eller musikal. Det är enbart enstaka kupletter som tillför något nytt till handlingen, exempelvis lyfter fram en annan sida hos en karaktärer som inte skulle kommit fram annars. I övrigt bidrar kupletten snarare till att hålla i gång publiken samt ta fokus från scenbyten. Vilket egentligen inte är fel, men ibland blir det lite väl mycket när alla kupletter ska bisseras** eller till och med trisseras**. Då hinner publiken tappa tråden i föreställningen och ensemblen får jobba hårdare för att hitta tillbaka till föreställningens rytm. Samtidigt är det förståeligt, det sitter gamla spexare i publiken, det är sista föreställningen någonsin av Chalmersspexet Bob i Göteborg och dessutom busk.

De flesta spex innehåller en a capella, inget undantag här. På klassiskt chalmersspex manér infaller a capellan i början på andra akten. Det här är en av föreställningens höjdpunkter, dessutom är dagens biss fantastisk!

Tanken som slår alla i salongen när ridån går är vilken hög nivå det är på alla medverkande, det är lätt att glömma bort att de är (blivande) ingenjörer. För den som vill hinna se det allra sista Chalmersspexet Bob någonsin så spelar de i bland annat Stockholm (18/10) och Linköping (19/10). 

 

Om Chalmersspexet Bob och Busk

 

Chalmersspexet Bob

Första Chalmersspexet sattes upp på Valborg 1948. Sedan 2003 finns det två stycken spex, Chalmersspexet Bob och Chalmersspexet Vera. Det förstnämnda tillåter enbart herrar på scen, medan det andra har en kvinnlig ensemble. Nästa år ska de slås ihop och bli ett spex därför är det här Chalmersspexet Bobs sista produktion.

Både Chalmersspexet Bob och Chalmersspexet Vera spelar en form av Lundaspex. Det innebär bland annat att manuset inte är skrivet på rim (undantag förekommer) samt att publiken kan få omtag på kupletterna eller vissa händelser om de applåderar tillräckligt mycket.

Spexet består av cirka 35 chalmerister som tillsammans skapar en produktion. Som grupp hör Chalmersspexet Bob till en av Sveriges största amatörteatergrupper.

 

Busk

Att busa och skämta med varandra lite extra sista föreställningen av en spelperiod är inte unikt för vare sig Chalmersspexet Bob eller studentspexet som genre. Många teatrar har liknande traditioner, men oftast handlar det om interna skämt och mindre förändringar som helst inte ska synas för publiken, i de allra flesta fall. Det som sticker ut i det här sammanhanget är att det inte är några små förändringar eller bus. Utan här är det meningen att publiken ska märka att det dyker upp oväntade personer och händelser.

 

*Fnoff innebär en kort eller lång rad ordlekar på ett tema. Här är ett exempel på ett monopol-fnoff.

**En kuplett är ofta en välkänd melodi med en ny tidigare okänd text. Att kupletterna bisseras innebär enligt Chalmersspexikon (1998) att de på allmän begäran tas om, ett så kallat omtag, för exempel se här. Begreppet triss eller trissering betyder enligt Spexikon (2008) att låten tas om en tredje gång. Ibland är bissen något helt nytt och ibland är det ett stycke från kupletten som upprepas.

Foto: Oliver Karlsson/CFFC.se


Om Kajsa Ljusegren

Kajsa Ljusegren skrev sin masteruppsats i teatervetenskap vid Göteborgs universitet om teatern som organisation, men är egentligen mest intresserad av studentspexet som scenkonstform och kulturarv. Föredrar limerickar framför haiku (om valet måste göras) och Astrid Lindgren framför Samuel Beckett.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *