foto

Sommar, sommar, sommar


fotoI ett småkallt men soligt Malmö började min sommar. Scenkonstbiennalen (Sveriges största festival för teater, dans och musikteater med produktioner från hela landet) hade slagit rot i staden och vi, den fria teatergruppen Potato/Potato, var en del av underhållningen på Biennalens avslutningsfest. Jag klev in på scenen i Pippi Långstrumps-mundering för att söka rollen som Pippi. Juryn (de andra skådespelarna) förstummades av chocken att möta en svart Pippi. Jag vände mig till den sittande, middagsätande juryn, det vill säga några tusen teatermänniskor och sa:

– Det blir inte FEL berättelse bara för att fler i publiken kan identifiera sig med skådespelarna.

Under biennalen höll vi, Potato/Potato, också ett seminarium om ett av våra projekt “White On White Off”. Projektet tar bl.a. upp frågor om representation inom scenkonst. Det hela har filmats och är en del av ett kommande K-special om Potato/Potato. Det kommer att visas på SVT våren 2016.

Vadå representation? Ytligt förklarat innebär det att alla svenskar oavsett hudfärg, funktionalitet, sexualitet, religion etc. åtminstone någon gång ska känna igen sig och kunna spegla sig i människorna och berättelserna på scenen (och på film…). Det är vi dåliga på inom svensk scenkonst, ja inom kulturen överhuvudtaget.

 

Så här ser det ut.

Av 10.000 anställda har 13,4 procent utländsk bakgrund (då är även de nordiska länderna inräknade). Så har det sett ut sedan 2001. Det innebär att sektorns samhällsspegling i stället för att öka har minskat under de senaste åren. Siffrorna kommer från en ny rapport ”Kultur av vem? En undersökning av mångfald i den svenska kultursektorn.”, som Myndigheten för Kulturanalys publicerade lagom till Almedalsveckan. Läs rapporten med statistik och intervjuer! om ni som jag vill förändra obalansen i den svenska kulturvärlden. Här finns den: http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/06/Kultur-av-vem_digital_20150624.pdf

 

foto2

Min utsikt över ett fullsatt Rålambshovsparken, nästsista föreställningen av Sammy with love, 8 000 i publiken. Mäktigt!

I sommar jobbar jag med teater ur en annan synvinkel än skådespelarens. Jag är publikvärdsansvarig på Parkteatern i Stockholm. Det är underbart att få jobba med en sann folkteater, gratis och öppen för alla. Här spelas klassiker, nyskrivet, stort som smått. När ni läser den här krönikan har ni redan missat t.ex. storproduktionen “Sammy with love”, den lite mindre “Tant Blomma”, som spelades under eken och den grymma monologen “Bangaren” av och med Evin Ahmad.

 

Som tur är hinner ni gå på Parkteaterns fantastiska Dansmånad med allt från dancebattles till klassisk balett. Allt i Vitabergsparken den 14/8-13/9. Ni får absolut inte missa Femtastic Sound & Juck den 26 augusti klockan 19.00.

http://kulturhusetstadsteatern.se/parkteatern/

 

Eftersom jag arbetar med parkteater på kvällarna har jag sett väldigt lite annan teater i sommar. Men häftiga Gruppens kartläggning av den svenska teatern hann jag som tur var med. Tack Bianca Kronlöf, Nina Haber och Elin Söderquist! En och annan konstutställning har det i alla fall blivit. På Sven Harrys konsthall i Vasaparken visas foton av mästerfotografen Cecil Beaton. För mig som nyss har gestaltat Greta Garbo på scenen var det extra roligt att få se bilder av henne som tidigare aldrig visats. Greta var ju mycket hemlig av sig. Den lilla utställningen med verk av de båda allkonstnärerna Kakan Hermansson och Nino Ramsby och akvarellvirtuosen Lars Lerin, som också visas på Sven Harrys, är väl värd att se.

De tre konstnärernas reflektioner kring HBTQ-frågor via de verk de skapat för den här utställningen är mycket personliga och de kommer mig nära.  Men mest överraskande för mig var att Nino Rasmby, som jag hittills bara känt som musiker, är en så sensitiv och skicklig bildkonstnär.

Nu jobbar jag på Parkteatern ett par veckor till. Sen semester med släktfest på Italiens klack. I augusti flyttar jag till Göteborg. Jag har fått ett halvårskontrakt som skådespelare på min drömteater, Backa Teater/Göteborg Stadsteater. Den 4:e börjar vi repetera pjäsen “Namn”, manus och regi Malin Holgersson. Premiär den 25:e september. Ni är varmt välkomna!

Hoppas att ni har en skön sommar!   

Hannah Alem Davidson

Skådespelerska, 26 år

Född i Addis Abeba, Etiopien

Uppvuxen i Stockholm


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En tanke om “Sommar, sommar, sommar

  • Marika Lindbom

    Hej Hannah, så roligt att läsa om din sommar, så fint skrivet och på liten yta fick du mig att känna mig delaktigt i det som händer dig. Fortsatt trevligt sommar önskar Marika