Elvira Madigan, Parkteatern, Kulturhuset Stadsteatern 2019

Se Elvira Madigan – För Hedvigs skull


Publicerades 2019-06-26

“Män som far genom luften, tonartshöjningar till tusen, klaviatur som hörs över hela Djurgården”. Achillea Dahl har sett Elvira Madigan av Parkteatern, där vi får följa huvudkaraktären Elviras balansakter på livets lina.

 

Vad var det som där föll?
och var’från kom den?
Det var ett liv blott,
och blott en död som kom
” – Hedvig Jensen, 1889.

 

Hennes oborstade hår famlar i vinden. Lockarna täcker ryggen ett ögonblick för att sedan, bångstyrigt, fladdra dit vindflöjeln pekar. Likt tre fastknutna ballonger redo för att släppas fria och föras bort från denna plats. Metaforiskt. Bokstavligen. Den enorma röda kjolen rymmer mer än vad hon kan bära, täcker mer än vad hon klarar av.

Hedvig Antoinette Isabella Eleonore Jensen dansar under artistnamnet Elvira Madigan och balanserar på livets lina i alla bemärkelser och söker efter sig själv. Hon är Hedvig men ses som Elvira. Hon vill finna Hedvig men bemöts endast som Elvira. Och så träffar hon kärleken, i alla fall en person som utger sig för att vara kärleken, löjtnant Sixten Sparre. Han förälskar sig i Elvira. Elvira. Inte Hedvig. ”För mig är du mer en Elvira” säger han med ett snett leende och hon faller. Bokstavligen. Metaforiskt. För Sparre lovar trygghet och guld och i det som Hedvig befinner sig i så ser hon ingen framtid. Den fattiga cirkusen där hon ändå inte känner sig hemma kan inte hålla henne kvar. Hon vill bort, för att hitta hem.

Och det vill Sparre också. Han har skulder, vill inte längre titulera sig som löjtnant och är beredd att lämna sin fru vid namn Lycka och deras gemensamma barn för att rymma iväg. Sparres medaljer glänser lika matt som hans inställning till pengar och andras välbefinnande. Han överger Lycka, för sin egen lycka.

 

Elvira Madigan, Parkteatern, Kulturhuset Stadsteatern 2019

Elvira Madigan, Parkteatern, Kulturhuset Stadsteatern 2019. Foto: Markus Gårder

 

Berättelsen förs framåt med män som far genom luften, tonartshöjningar till tusen, klaviatur som hörs över hela Djurgården. Det blir gestaltat i storslagna musikalnummer med inslag av cirkusartisteri där vi får följa Hedvigs kval; den splittrande inställning till den vackra, förföriska, självsäkra Elvira Madigan som äntrar scenen. Kontra den förvirrade, vilsna, kärlekstörstande flicka som varje dag går av samma scen. Utan att ha funnit varför hon är där. Utan att veta varför hon är här.

Trots att deras gemensamma öde beskrivs som ”tidernas kärlekshistoria” är det hela tiden Hedvigs kärlek till sig själv som jag finner mest tidlös. Den universella avsaknaden av kärlek till sig själv. Den hon tror sig ska finna hos Sparre trots att han aldrig ser henne på riktigt. Det finns en talande desperation hos henne som är lika tunn som den lina på vilken hon balanserar, men lika stark så att man förstår varför hon gör det. Metaforiskt. Viljan att finna sig själv, lyckan, tryggheten. Det som så tydligt blir förväxlat med kärleken hon får från Sparre. Det känns äkta för stunden men håller aldrig i längden. Det finns ingen mening att dö i någons armar om denne aldrig omfamna dig.

När solen har lämnat sin plats i zenit närmar vi oss crescendo på scenen. Allt som Sparre har lovat är byggt på luft och kvar finns ingenting. Hedvig vill lämna jordelivet med en sista ordentlig show. Skapa ett konstverk med de två som kanske inte är sant men i alla fall på riktigt. I ett försök att ta kontroll över sitt liv genom att bestämma sin död. Två skott. Blodröda ballonger genom himlen. Oborstade lockar som faller till marken och förblir liggandes.

Förblir liggandes. Bokstavligen.

 

 

Elvira Madigan

Parkteatern, Kulturhuset Stadsteatern

Spelas härnäst:

26 & 27 juni, Solursparken

28 – 30 juni, Rålambshovsparken

 

 

Omslagsbild: Ellen Lindblad som Elvira Madigan/Hedvig Jensen. Foto: Markus Gårder.

 


Om Achillea Dahl

Achillea Dahl, 30 år och uppvuxen på västkusten men bosatt i huvudstaden. Älskar att skriva, stå på scen och sitta på balkongen med gitarren och äta choklad tills jag är mer choklad än människa.


Lämna ett svar till Ulla Hjertstedt Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En tanke om “Se Elvira Madigan – För Hedvigs skull

  • Ulla Hjertstedt

    Elvira Madigan. Filmad 1967.Detta fantastiskt romantiska filmpoem växte jag upp med. Den vackraste filmen jag hade sett dittills. Här ovan beskriven i ord lika poetiskt uttryckt som filmen visade i bilder.