I-Sisyphus-_banner

Pop up Puppets


Marionetteatern fyller 60 år och firar med en fem dagar lång dockteaterfestival – Pop up Puppets. Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm fylls till bredden med dockteater från olika håll i Europa. Sara Östebro har valt ut sina tre favoriter.

Först: Hurra, hurra, hurra! Grattis Marionetteatern, och bra jobbat.

Vi på Scenkonstguiden hyser ju ett specialintresse för just dock- och objektsteatern, ni som inte missar en enda SKG-artikel har ju koll på att vi bland annat bjudit in gruppen Lovefuckers till Göteborg, skrivit om vad dockteater egentligen är och intervjuat Neville Tranter från Stuffed Puppet. Så självklart blev jag upp över öronen när jag fick höra om Marionetteaterns firande!

Och självklart har jag hittat mina egna favoriter i programmet:

 

I, Sisyphus

Det bulgariska teaterkompanier Puppet’s Lab gästar med sin I, Sisyphus, inpirerad av Albert Camus Myten om Sisyfos. Ja, ni vet den Sisyfos som döms av guden Zeus att knuffa en sten uppför ett berg om och om igen, men som lyckas vinna över Zeus genom att bestämma sig för att det där stenknuffandet är det bästa som finns. Och I Camus essä är det människan som är Sisyfos och stenknuffandet är livet, utan mening och värde i sig, men där människan själv kan ge det värde genom ett aktivt beslut.

Ända sedan antiken har filosofer begrundat det absurda i det mänskliga beteendet att ständigt upprepa en och samma handling. Oavsett vilken väg man tar i livet eller vem man än försöker vara, återvänder man i slutändan till sig själv i en evig, förutsägbar cykel. Vilket i sin tur gör att vi, istället för att fokusera på meningen med livet, lägger fokus på dess meningslöshet.

Grundarna av Puppet’s Lab, Marieta Golomehova och Veselka Kuncheva, drivs av att hitta nya och innovativa uttryckssätt inom teatern, och deras visuellt storslagna föreställningar (I, Sisyphus får ögonen att poppa ur sina hålor) har vunnit flera priser.

 

Hörsalen, Kulturhuset Stadsteatern

Lördag 18 augusti, 19.00

Söndag 19 augusti, 13.00

 

This is not the Gogol’s Nose

Som barn läste jag Nikolaj Gogols Näsan (obs! sanning med modifikation, jag läste en barnvariant med stora bilder) med stor entusiasm. Berättelsen handlar om en man som en dag vaknar upp utan näsa och som måste be om hjälp hos polisen, militären, domaren och läkaren utan lycka, och som till och med stöter på sin egen näsa på stan, uppklädd i fina kläder och arrogant som tusan. Detta har i vuxen ålder resulterat i att jag har en alldeles speciell dragning till människor med magnifika näsor, och därför känner jag också ett extra pirr inför den här föreställningen, som just utlovar ett överflöd av näsor. Tackar.

Utöver att föreställningen är näsrik beskrivs den som ett kitschigt scenkollage som landar någonstans mellan Eurovisionsfestivalen och Ryssland på 70-talet. När en inte trodde det kunde bli bättre!
Gruppen bakom det hela är A Tarumba – Teatro de Marionetas, baserade i Lissabon.

 

Marionetten, Kulturhuset Stadsteatern

Lördag 18 augusti, 16.00 & 18.00

 

Invisible lands ­­- a geopolitical striptease

Miniatyrer är en hobby och ett specialintresse på uppgång. Men jag har inte tidigare sett det göras så här! Teatergruppen Livsmedlet, baserade i Finland, ger oss en mix mellan dockspel, dans och miniatyrer där kroppen förvandlas till geografi, och där en arm, en vad, en nacke, en kropp, förvandlas till en världspolitisk arena.

Invisible lands – a geopolitical striptease tar oss genom öknar, in i städer och över oceaner. Bakom ryggar, upp för nackar och nerför armar och ben.

Kriget bröt ut och de blev tvungna att lämna sitt hem. Två människor på flykt genom ett välbekant landskap. Ändå är det en värld som igen av oss tidigare skådats.

 

Studion, Kulturhuset Stadsteatern

Tisdag 21 augusti, 16.00 & 19.00

 

 

Pop up Puppets

18-22 augusti

Marionetteatern, Kulturhuset Stadsteatern

 

 

Omslagsbild: Från I, Sisyphus av Puppet’s Lab. Foto: Ivan Donchev. Bilden visas här något beskuren.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *