Från uppsättningen av Twelfth Night på Globe Theatre i London 2017. Foto: Hugo Glendinning

Några ord om Trettondagsafton på trettondagsafton


Med Karin Noomi Karlsson som guide kollar vi närmare på William Shakespeares Trettondagsafton. Vad handlar den om, och hur mycket har den egentligen med trettondagsafton att göra?

In my stars I am above thee, but be not afraid of greatness. Some are born great, some achieve greatness, and some have greatness thrust upon ‘em.

Twelfth Night, or What You Will av William Shakespeare, akt 2, scen 5

Det är få dramatiker förunnat att mer än 400 år efter sin död få sina verk framförda gång på gång, att få dem översatta till en mängd språk och parafraserade därtill. En av dessa smått odödliga rimsmidare föddes i England 1564, och jag vågar med bestämdhet påstå att det är få, om ens någon, i västvärlden som aldrig har hört talas om William Shakespeare. Man behöver inte vara särskilt påläst för att kunna återberätta några av hans många historier. Mest kända för en större publik är förmodligen Romeo och Julia, Mycket väsen för ingenting och Hamlet, men det finns mycket mer att njuta av för den som är intresserad av att fördjupa sig.

Språkligt sett är det inte heller särskilt besvärligt att läsa Shakespeare. Originalengelskan är begriplig även för den som inte är språkexpert. Det finns försiktigt moderniserade engelska versioner och det finns utmärkta översättningar till svenska för den som hellre vill ha det. Men för den som har lite tålamod så är det en upplevelse att ta del av texten sådan den en gång skrevs ner av barden från Stratford-upon-Avon.

Vad har då Shakespeare att erbjuda nutidens teaterbesökare? Till skillnad från samtida dramatiker som har försvunnit in i glömskans dimma så framstår Shakespeare som riktigt modern, eller kanske snarare ständigt aktuell. De frågor som han behandlar är frågor som intresserar nutidsmänniskan och det kanske förvånar en del att höra att exempelvis funderingar kring könsidentitet och sexuell identitet återfinns i inte mindre än tre av hans pjäser – Som ni behagar, Troilus och Cressida och Trettondagsafton.

Låt oss ta en närmare titt på en av dessa pjäser, Trettondagsafton eller Twelfth Night, or What You Will som den heter i original. Sitt ursprung har den bland annat i en komedi av Plautus som skrevs 200 år före vår tideräknings början, men liknande händelseförlopp återkommer sedan genom århundradena och i likhet med alla andra diktare under denna tidsperiod har Shakespeare lånat lite här och lite där för att sätta samman sin egen text. Pjäsen har till dags dato satts upp mer än 60 gånger på svenska scener.

Handlingen startar med ett skeppsbrott. Den ädle Orsino suktar efter kvinnan han inte kan få eftersom hon, Lady Olivia, sörjer sin döde bror och inte vill veta av några frierier. Samtidigt spolas den unga Viola iland och ikläder sig rollen av en man vid namn Cesario eftersom hon utgår från att hon nu själv måste stå för sin försörjning då hon tror att hennes tvillingbror Sebastian har drunknat. Viola/Cesario tar tjänst som betjänt hos Orsino och förälskar sig i greven men kan inte göra någonting åt det eftersom greven tror att hon är en man. För att göra berättelsen än mer komplicerad så förälskar sig Lady Olivia i Viola/Cesario som hon tror är en ung man. Alla är djupt olyckliga och ingen lösning verkar finnas i sikte. Men allt är inte hopplöst ska det visa sig. Redan tidigt i pjäsen antyds det att berättelsen kommer att få ett lyckligt slut.

Trip no further, pretty sweeting.
Journeys end in lovers meeting,
Every wise man’s son doth know.

Akt 2, scen 3

En lång rad förvecklingar följer och Sebastian dyker så småningom upp i trakterna tillsammans med sin välgörare Antonio som har räddat honom undan drunkningsdöden. Men Antonio förefaller vara passionerat attraherad av Sebastian och trots att han och Orsino är gamla fiender så tvekar han inte att följa med Sebastian till Orsinos hem.

Det hela slutar dock med att Antonio grips och släpas iväg under våldsamma protester eftersom han tror att Sebastian har förrått honom, men i själva verket har han förväxlat Viola/Cesario med Sebastian och Viola/Ceasario nekar helt riktigt till att veta vem han är. Viola fått nu på nytt hopp om att hennes älskade tvillingbror fortfarande lever och att de ska kunna återförenas.

Så småningom får historien som sig bör ett lyckligt slut och skådespelarna tackar för sig. Den elisabetanska teatern är känd för skådespelarnas interagerande med publiken, att man helt enkelt bryter den fjärde väggen. Här klargör man även sitt syfte, att den strävan man ständigt har är att underhålla sin publik.

A great while ago the world begun,
With hey, ho, the wind and the rain,
But that’s all one, our play is done,
And we’ll strive to please you every day.

Akt 5, scen 1

Tvillingsyskonen återförenas äntligen, Orsino inser att det är Viola han älskar och ber om hennes hand. Lady Olivia har förväxlat Sebastian med Cesario och gifter sig med Sebastian. Alla kan äntligen återta sina egna gestalter och fira sin lycka.

Omslagsbild-fb-750x380

Shakespeare på Gräsgården i Vadstena. Varje sommar sätts ett nytt verk av Shakespeare upp. Foto: Shakespeare på Gräsgården

Kopplingen till trettondagsafton då, varför heter pjäsen som den gör? Det finns ett mycket enkelt svar på detta – ingen vet med säkerhet varför Shakespeare valde denna titel. Det finns ingen koppling mellan pjäsens berättelse och helgdagen. Det har gjorts otaliga försök att tolka titeln men ingen har till dags dato kunnat påvisa hur titeln har tillkommit. Litteraturforskare menar dock att pjäsen skrevs som underhållning för avslutningen av julhelgerna och den första gången det är belagt att den har framförts på en scen var på kyndelsmässodagen den 2 februari 1602. Det finns osäkra uppgifter om att pjäsen ska ha framförts för kungliga hovet på Whitehall Palace på trettondagen 1601, men den uppgiften har aldrig kunnat styrkas.

Och egentligen är det kanske inte så viktigt varför pjäsen heter som den gör. Det vi kan konstatera är att den fortsätter att spelas för publik och att dess lek med kön, könsidentitet och förväxlingar fortsätter att vara lika aktuell och lika underhållande som när den hade premiär för mer än 400 år sedan. För i ärlighetens namn är det väl just det som gör att ett verk blir odödligt – om man blandar lika delar existentiella frågor med förväxlingar, humor och mystik och toppar detta med en nypa kärlek, då har man ett vinnande koncept!

 

Läs mer:

Trettondagsafton – eller vad som helst sätts härnäst upp på Teater Rietz i regi och nyöversättning av Lena Beckman Rietz. Speldatum är 20 och 21 januari på Strindbergs Intima Teater och 27 och 28 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Shakespeare på Gräsgården i Vadstena är stället för dig som inte kan få nog av Shakespeare. Varje sommar sätts en ny pjäs upp.

 

Omslagsbild: Från uppsättningen av Twelfth Night på Globe Theatre i London 2017. Regi av Emma Rice. Foto: Hugo Glendinning


Om Karin Noomi Karlsson

Gästskribent för Scenkonstguiden. Karin Noomi Karlsson är en doktorand i litteraturvetenskap från Göteborg som har halkat in i teknikinformatörsbranschen tack vare sina kunskaper i översättning av teknikinformation. Litteraturnörd av börd som med myndig stämma föreläser om allt ifrån verkstadsimplementation till retorik.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *