Ola Kjelbye

Ett ondskans koncentrat


Publicerades 2019-10-14

“Det blir blod, mord och renaste skräck på menyn, men jag vågar lova att du inte kommer att ångra dig.” Karin Noomi Karlsson har klivit ner i fängelsehålan under Göteborgs stadsteater och kikat in Dvärgen.

 

”Jag tänker på den dag då man ska komma och lösa mina bojor för att han skickat bud efter mig igen.”

– ur Dvärgen av Pär Lagerkvist

 

Att sätta upp Lagerkvists Dvärgen på Lilla Scenen är i mitt tycke ett genidrag. Känslan av fängelsehåla infinner sig snabbt efter några trappors promenad neråt i huset och det krävs minimalt med rekvisita för att skapa rätt omgivning för en av den svenska litteraturens klassiker. Vi kastas direkt in i dvärgens värld, rakt och enkelt, helt utan omskrivningar. Det är en värld av hat, våld och förakt som vi ska få bekanta oss med. Och med oss på vägen finns kvällens huvudperson, den illvillige kortväxte mannen som har tjänat vid ett furstehov som furstens förtrogne till dess han avslöjades som den lömska mördare han är.

Den människosyn som dvärgen uppvisar är inte obekant för vår tid. Det hat och det förakt som präglar hans eviga monolog i den fängelsehåla där han kommer att få stanna för evig tid påminner starkt om dagens nättroll och incels. Människor som försöker pådyvla skulden för den egna olyckan på alla andra och som tycker sig ha rätt att hämnas, ja till och med döda, den som har misshagat dem.  Den kyla som Jesper Söderblom lyckas uppbringa i sin roll som dvärgen fascinerar. Det blir till slut som att stirra in i en avgrund av ondska som på något sätt, om blott för en sekund, bryts när dvärgen bryter sin berättelse och åter befinner sig i sin håla.

Ola Kjelbye

Jesper Söderblom. Foto: Ola Kjelbye

Pär Lagerkvists Dvärgen var en läsupplevelse som har dröjt sig kvar i mitt minne. Man fascineras och häpnar över hur någon kan vara så oändligt likgiltig inför det mördande och det torterande den utfört. Redogörelsen för illgärningarna är som vilken dagbok som helst och ändå inte. En sådan berättelse låter sig inte göras som pjäs hur som helst och jag var aningen fundersam innan jag hade sett föreställningen. Men mina farhågor visade sig vara obefogade. Jesper Söderblom och Ashkan Ghods har nämligen i sin uppsättning av Dvärgen lyckats fånga varje nyans av den hatiske lille mannen och hans galna resonemang på ett sätt som imponerar. Jespers förmåga att växla tempo mellan galna utbrott, slemmigt lismande och ett nästan vänligt tilltal visar på en väl utvecklad yrkesskicklighet.

Gör dig beredd på en afton i ondskans tecken. Det blir blod, mord och renaste skräck på menyn, men jag vågar lova att du inte kommer att ångra dig. Dvärgen på Göteborgs Stadsteater är en magisk och skrämmande upplevelse som jag inte hade velat vara utan.

 

 

Dvärgen

Göteborgs stadsteater

Dvärgen hade premiär den 4 oktober

Spelas till och med 9 november

Föreställningen ges i syntolkad version lördagen den 12 oktober

 

I rollen: Jesper Söderblom

Dramatiserad av: Ashkan Ghods, Jesper Söderblom

Regi: Ashkan Ghods

Scenografi, ljus och kostym: Pontus Stenshäll, Jesper Söderblom och Ashkan Ghods

Mask: Katrin Lind

Musik: Tommy Carlsson

 

 

Omslagsfoto: Ola Kjelby


Om Karin Noomi Karlsson

Gästskribent för Scenkonstguiden. Karin Noomi Karlsson är en doktorand i litteraturvetenskap från Göteborg som har halkat in i teknikinformatörsbranschen tack vare sina kunskaper i översättning av teknikinformation. Litteraturnörd av börd som med myndig stämma föreläser om allt ifrån verkstadsimplementation till retorik.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *