I am her(e)
– en berättelse om det nya flickrummet på Youtube

Potato Potato Scenkonst

En existentiell flickkoreografi


Julia Hagström spenderade den internationella kvinnodagen på premiären av PotatoPotatos I’m her(e) och ger oss här en krönika om 8e mars, feministisk merch, en ny våg av feminism och om Ara, youtubern med en miljard followers och arvtagerska till de kvinnor som gått före.

8 mars och kvinnodagen var återigen här och kastade lite ljus på never ending-kampen om jämställdhet. Diskussionen om hur en skulle fira/sörja/mobilisera en dag som denna, gick varm.

Just denna marsdag visar sig malmövädret från sin allra vidrigaste sida. Snöblandat regn och 360 graders vind. Vädret accentuerar på något vis alla känslor kring denna dag.

Evenemang och demonstrationer poppar upp i mitt fb-flöde. Jag bjuds in av vänner från olika delar av landet. Dom lockar med glada, peppiga och arga tillrop.

Jag trycker i ”Kommer”, ”Kommer” på var och en av inbjudningarna. Jag vill vara med på allt! Min evenemangskalender svämmar över.

Under en dag ska det maxas med kvinnokamp i olika former. Men vad ger det egentligen för utdelning?

Min mailkorg bombarderas av olika kläd- och sminkföretag som vill ge mig extra förmånliga priser och erbjudanden just idag. ”20% på rött läppstift – fira kvinnodagen i det kvinnligaste”.

Den väcker en alldeles särskild typ av äckel. Denna kommersialisering av feminism, denna kommers kring feministisk ”merch”.

lips

Min känsla är att den typen av feminism som stora modekedjor gör profit av förringar hela idén! Det är en slags förljugen säljmanipulation av jättar som känner vilket håll vinden blåser åt. Idén om att göra profit av en pågående kamp känns mindre fräsch.

Hos flera stora butikskedjor kan en köpa t-shirts och hoodies med tryck som ”GIRL POWER”, ”GIRLGANG”, ”SQUADGOULS”… Slagkraftiga slogans som flirtar med en ny(gammal) typ av feminism. Feminism som ett slags coolt statement, ”den trendiga jämställdheten”.

Målgruppen är en helt ny medveten typ av konsument. En målgrupp som tillhör den nya vågen av feminism.

Att kläderna med de feministiska budskapen (högst troligt), är gjorda av unga flickor i länder där feminism står långt ner på dagordningen, tycks vara en mindre viktig faktor. En rejäl paradox.

Moving on till den pjäs jag sett av det fantastiska scenkollektivet PotatoPotato. Deras nyaste verk I’m her(e), är en i raden av föreställningar från scengruppen som har som ambition att utforska femininiteter som ”strategi för motstånd inom scenkonst”.

I I’m her(e) eller, I’m here, I’m her, får vi följa en slags hybrid av en ung kvinna från den nya vågen jag pratar om ovan. Den något naiva Ara (Maria Grudemo El Hayek) tar oss med in i sitt flickrum. Men hon befinner sig i flera rum samtidigt.

Ara är Youtuber med en miljard followers. Hon spenderar merparten av sin vakna tid i det digitala rummet. Hon följer de virala trenderna som ”Reacting to”, ”Q&A” och ”Deeptalk”. Hon kan säga vad som helst, men det gör hon inte. Istället är hon bäst på smink och lip-syc.

Bland ytligheterna överraskar Ara med att lovorda de kvinnor som gått före, de som banade väg. Ara är en medveten arvtagerska till dem.

I am her(e) – en berättelse om det nya flickrummet på Youtube Potato Potato Scenkonst

Ara spelas av Maria Grudemo El Hayek. Foto: Julia Lindemalm

Pjäsen är influerad av Virgina Wolfs Ett eget rum, (A room of one’s own). Essän från 1929 anses av många som en feministisk bibel och har betytt mycket för feministisk teoribildning genom tiderna.

Ara har låst in sig i det nya rummet. Där har hon skapat sig en egen värld, ett eget rum. Ara tror sig ha hittat ett sätt att hitta den renaste formen av sig själv, bortom samhällets blick. En emancipation, den slags befrielse Woolf skriver om.

Im her(e) är en existentiell flickkoreografi som bjuder på snygga videoprojektioner och humoristiska monologer. Ara lockar till skratt, men skrattet fastnar lätt i halsen.

Kanske behövs en våg av feminism som lägger tyngdpunkten på det ytliga, för att hitta till någon slags kärna? Likt Ara gör för att hitta till sin kärna.

 

I’m her(e)

Har spelats i Malmö, Stockholm och Umeå. Kommande spelningar:

Månteatern, Lund

Tisdag 4 april, 19.00

Onsdag 5 april, 19.00

 

Omslagsbild: I’m her(e). Foto: Julia Lindemalm

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *