josefin2_utvald

“Att få powermingla i en supersöt outfit”


Hon ser sig själv som en snygg ständig tvåa och hon har en garderob som är gala-redo vilken dag som helst. Hennes mingeltips är att gå rakt på det roliga och skippa stela artighetsfraser. Sara Östebro har snackat med komikern och skådespelaren som nu är aktuell som Scenkonstgalans konferencier: Josefin Johansson!

 

Hej Josefin! Det känns som att du har varit på en del galor, hur många har det blivit?

DSC_4279b

Josefin Johansson. Foto: Theresia Köhlin.

Jo, men det har jag väl. Jag är duktig på att nosa fram galor och sen tjata mig till en inbjudan. Så jag har varit på en del. Jag gillar ju fenomenet gala så himla mycket. Men det är det ju många som inte gör, för att de tycker det är jobbigt – “vad ska man ha på sig?”, “vad ska man säga till människor man inte känner?” och allt det där.  Men det är ju det som är det bästa jag vet – att få klä upp sig och få prata med människor. Det handlar om att få powermingla i en supersöt outfit!

 

Hur gör en för att powermingla då – jag tänker att det kan vara det som folk är lite nervösa över?

Jag har kommit fram till det att jag pratar med alla som om jag kände dem jättebra. Dels blir det aldrig nåt misstag om det skulle vara så att man kanske rent utav träffat människan innan, men glömt bort det. Det blir inte det där “ursäkta, vad heter du?”, och så har ni setts fyra gånger. Är man bara direkt med alla så blir alla direkta med en själv – och så tycker folk att det är kul att umgås, att man inte sätter några krav på att sätta folk i ett sammanhang, som “vad jobbar du med?”, “vad gör du på fritiden?”, utan gå rakt på “herregud, vad jag älskar dom här hour d’oeuvres-en!”.

Jag menar, sånt gör man ju inte med sina kompisar varje gång man träffar dom, “och vad är det nu du jobbar med?”. Så rakt på det roliga bara!

 

Vad är det bästa minnet du har från alla dessa härliga galor du varit på?

Jag minns ju väldigt tydligt första P3 Guld jag var på, jag tror det var 2007 eller 2008. Då var jag ny på Sveriges Radio och börjat jobba på Pang Prego på P3, och jag och Jesper Rönndahl åkte dit. Jag minns att vi satt i en soffa och tittade storögt på Sahara Hotnights och DJ Sleepy, och tyckte att vi var dom minst balla av alla.

Det var väl inget direkt som hände egentligen. Eller, jag minns att DJ Sleepy var en så oerhört kaxig kille så han tände en cigarett inne i hotellkorridoren, och jag menar, redan då var det ju förbjudet att röka inomhus. Då minns jag att jag tänkte “så här gör riktiga stjärnor”.

 

Riktigt hårt.

Oh, ja.

 

Så det är din första gala som är den bästa egentligen?

Ja, och sen dess har det gått utför!

 

Har du själv vunnit några priser då?

Nej, jag har varit nominerad till några stycken. Det är ju det där dumma med att många kan bli nominerade, men bara en kan vinna. Och så är varje gala bara en gång om året, det hade ju varit bättre om man kunde se till att ha olika humorgalor eller radiopriser kanske tre, fyra gånger – då hade det blivit fler som kunde få vinna.

Men jag anser ju annars själv att det är snyggare att vara den eviga tvåan än att alltid vinna priser.

 

Köra på underdog-grejen?

Ja, men eller hur!

Fotograf Theresia Köhlin

Foto: Theresia Köhlin

Men om det nu är så ändå att en är på Scenkonstgalan för att bli hyllad och hör sitt namn bli utropat, och så ska en hålla det där tacktalet. Vad har du för tips för att det ska bli bra?

Ja, eftersom jag själv ju aldrig har fått hålla nåt, så jag kan ju uttala mig enbart rent teoretiskt. Alla säger ju alltid att “åh nej, det är så tråkigt att dom tackar folk som man inte vet vem det är”, mamma och pappa och allt det där. Är det viktigt att nämna folk som betytt mycket så ska man ju göra det. Men framförallt ska du ju passa på att säga det du verkligen tycker – nu har du dels en mikrofon, du har allas uppmärksamhet och du har kredibilitet för du har precis fått ett pris, så ingen kan säga att du har fel.

 

Så att dra nytta av spotlighten är bra att göra, men vad tycker du att en inte ska göra under en gala? Vad ska en undvika?

Först tänkte jag – bli inte för onykter – men jag har ju varit på galor där folk har varit onyktra i publiken och förhöjt stämningen för oss andra, när folk vrålat grejer. Det är ju roligt med ett litet element av osäkerhet när det gäller galor.

Men annars, det är ju aldrig fint att framstå som småsint. Så även om du inte vinner nåt av dina priser som du är nominerad till så måste du alltid säga “ja, fast den vinnaren förtjänade det” och “det vara bara roligt att vara nominerad”. Tyvärr måste man säga så. För dom som har vunnit kan ju inte hjälpa att dom har vunnit, det är inte deras fel.

 

Nej, det är ju inte de själva som har valt det.

Precis. Så är det nån man ska skälla på så kan det vara juryn, det tycker jag alltid man får göra!

 

Okej, men om du var juryn då – om du fick välja att dela ut pris till någon i en helt valfri kategori, vad skulle det vara?

Jag tycker inte att det riktigt finns nåt pris för bara humor. Det finns ju Stand up-galan som hyllar stand up, och det finns den här nya Barncancergalan som ska dela ut priser, men den känns mer som en tvhumor-gala. Jag hade velat prisa folk som gör superknasiga grejer på scen. Då hade jag gett det till massor av människor, lite undergroundiga, lite knäppa karaktärer och sånt där. Ett forum för inte så kommersiell humor, om man säger så.

 

För att hoppa till den stundande galan – Scenkonstgalan börjar ju närma sig, har du börjat förbereda dig? Valt outfit?

Nej, outfiten brukar komma till mig strax innan. Antingen så går jag runt i affärer eller så öppnar jag garderoben, och som i nåt konstigt Narnia-ögonblick så kommer det visa sig – “den här klänningen ska du ha!”. Så outfiten är ett senare problem – det jag går och tänker nu är hur jag ska fylla den här galan. Vi ska ju inte bara dela ut priser, det ska ju sägas saker däremellan – så det är det som just nu ligger och gror i mitt huvud – vad jag ska säga när jag har utrymmet och uppmärksamheten.

För nej, outfiten är inget problem. Min garderob är mer gala-redo än vardags-redo, ibland har jag svårt att hitta något utan paljetter på!

 

Kika in Josefin Josefin innan den stora gala-dagen här.

Läs mer om Scenkonstgalan 2015

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *